Social Genetisk Mutation

Om man inte tränar på saker och ting är det lätt hänt att man glömmer bort hur man ska göra. Som det där med att vara social. Ju mindre social jag är desto mer glömmer jag bort hur man gör. Det i sig självt är egentligen inte så konstigt. Att vara social är trots allt någonting som inte verkar finnas kodat i mina gener. Jag har social genetisk mutation. Heh, den var fin. Fnissar för övrigt ofta åt mina egna skämt, ett sådant där socialt klavertramp. Fram tills jag var femton var jag inte alls speciellt social av mig, sedan hände någonting. Jag vet dock inte exakt vad det kan ha varit som agerade katalysator till det hela. Förmodligen var det flykt benägenheten som kom att synliggöra sig, desperata försöka att slippa bli påmind om hur missanpassad jag egentligen var. Är. Egentligen är det irrelevant. Det hände. Jag spann runt 180 grader och befann mig helt plötsligt i den sociala världen.

Det var lärorikt. Databasen ”Så här fungerar människor” växte sig allt större. Den växer fortfarande, om än inte lika mycket nu som då. Nu spenderar jag den mesta av tiden med att pussla i hop all information till någonting användbart. Det sociala är ett minfält om man inte kan reglerna. Jag kan många regler, dock kräver det hjärnenergi för att komma i håg dem, applicera dem, veta vilken som ska användas när etc. etc. Det är sällan samma regler används likadant i sociala sammanhang. Svårast är att veta vilka samtalsämnen som är lämpliga. Ofta är underhållande samtalsämnen (politik, filosofi, ens innersta verklighet) inte lämpliga i sociala sammanhang. Vädret är dock mycket lämpligt. Förbaskat vad tråkiga konversationer folk måste ha för jämnan. Ett säkert sätt att undvika konflikter och eventuella förolämpningar är att vara tyst. På detta sätt undviker man också att prata i överkant om intressanta ämnen som ofta ses som ”seriösa”. Seriösa ämnen verkar icke vara tillåtet på fester. Tråkiga fester. Har lärt mig att människor ofta vill göra saker när de umgås. Att enbart samtala är onekligen inte tillräckligt. Jobbigt för någon som jag som inte kan fokusera på två saker samtidigt samt blir distraherad av alltifrån irriterande bin till ilande spårvagnar. Jag tycker om att samtala, gärna lugnt hemma över en kaffe eller femhundra. Du behöver inte dricka kaffe, så länge jag får göra det. För många verkar dock detta vara ett oacceptabelt sätt att umgås. Man gör ingenting. Sist jag undersökte saken vara att samtala att göra någonting, onekligen har jag fått det hela om bakfoten.

Denna myriad av regler där sannolikheten för klavertramp är stor har fått mig att inse att det är enklare att inte vara social. Detta har dock fått mig att bli ordentligt mycket sämre på att spela social. Sedan misstar människor ofta min överdrivet glappa käft som ett tecken på att jag är social. Människor är märkliga ting. Undrar ofta om människor funderar på alla dessa regler. Varför de finns. Mest av allt fascineras jag av att människor fortsätter att socialt spela charader samtidigt som det titt som tätt talas om att att ”vara sig själv”, ”vara autentisk” osv. Dessa personer har onekligen inte samtalat med mig tillräckligt länge *fnissar gott åt mig själv igen*.

Och där övertog dånet min hjärna igen. Ska återgå till kaffedrickande och fundera över hur min underbaraste rollperson Zyx ska inreda den nyligen införskaffade lägenheten. Annars misstänker jag att jag kommer känna vreden från en viss gud om några timmar.

Annonser

4 reaktioner på ”Social Genetisk Mutation

  1. Tackar så mycket *bockar och bugar*. Har funderat på det i bland, dock har jag inte riktigt koncentrationsförmågan att skriva, för rörig hjärna 😉 Funderar på ett annat format dock, kanske, vi får se helt enkelt, undrens tid är inte förbi än 😀

    Precis. Vore enklare om människor mötte varandra med acceptans, respekt och en insikt att alla är olika.

    Gilla

  2. Håller med föregående…. Så välskrivet, som vanligt. Du har verkligen en talang för att skriva. Det är inte något du vill utveckla? Bokmässigt eller så?

    Och jag håller med dig, det kan vara så svårt att veta vem man ska vara i olika sammanhang när man egentligen bara vill vara… sig själv.

    Kram

    Gilla

  3. Det är absolut upp till var och en vad som är viktigt. Vore ytterst tråkigt om människor var likadana och tyckte samma sak om saker och ting. Problemet uppstår när dessa samtalsämnen blir vedertagna.

    Tror det är där skon klämmer mest, att människor verkar vilja vara någonting annat. Visa upp en polerad fasad. Facebook är ett praktexempel på detta fenomen. Själv förstår jag det inte, att känna någon på riktigt är alla gånger intressantare. Tror det kan ha att göra med rädslan för självinsikt, eller snarare, rädslan för det jobbiga. Som när folk säger att filosofi är tungt och jobbigt medan det för mig är sekundär natur.

    Jag drömmer om den dagen då människor inte gömmer sig bakom ytor av välpolerat tjafs.

    Gilla

  4. Välskrivet (som vanligt)! Även som ”normal” människa så håller jag med dig om det meningslösa i meningslösa samtal. Kallprat är så ohyggligt tråkigt. Visst, precis när man ska lära känna en ny människa så behöver man väl nosa runt lite för att kolla av människotypen. Men fester och sammankomster där man enbart är tänkt att småprata om väder, semester, skvallra om andra men inte om sig själv och skryta om vilka nya maträtter man har lärt sig laga är så sjukt ångesttråkigt. Jag förstår inte vad folk får ut av det.

    För en evighet sen, typ 25 år sedan, var jag ofta med på min flickväns släktkalas. En av familjerna var lite hillybillys, lastbilschaffisar hela gänget, men efter några års kalasande var det där man trivdes bäst. För de var alltid sig själva liksom och försökte inte låtsas vara nåt de inte var.

    Sportnyheter är för mig en sån där meningslöshet som jag inte förstår varför man måste älta om. Det är som att många måste hålla sig uppdaterade för att slippa prata om annat. Men det är förstås upp till var och en att bestämma vad som är viktigt i ens liv.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s